Riksbanken höjer styrräntan med 0,25 procentenheter till 3,75 procent. Det är den högsta nivån på nästan 15 år.
Samtidigt aviseras att minst ytterligare en räntehöjning är att vänta i år.
Troligen många väldigt nära smärtgränsen, om inte över redan.
Banker ger ut lån till privatpersoner och företag. När en bank lånar ut pengar till dig måste de i sin tur låna de pengarna från riksbanken. Styrräntan reglerar storleken på bankernas ränta gentemot riksbanken.
Så när du tar ett lån hos en bank kommer storleken på din ränta gentemot banken vara (det banken behöver betala till riksbanken) + (marginalen till banken). Så alltså, när riksbanken höjer styrräntan höjs räntan för alla lån folk har tagit från banker.
Enligt den gamla teorin ska en höjning av styrräntan sänka inflationen genom att göra alla fattigare, och därför sänka efterfrågan på saker i ekonomin, typ.
Tack så mycket för förklarade. Och har jag förståt korekt att om du har ett lån från banken med lått säga 1% ränta så kan banken höja räntan till 2% om styrräntan höjs? Eller är det bara nya lån som får den högre räntan?
Räntor på lån binder man under en viss period, där den lägsta perioden på bolån är 3 månader. Så om du har 1% ränta idag, bundet på 1 år, så kommer du få omförhandla den om 1 år, och om ränteläget då innebär högre räntor så får du då betala högre ränta på lånet efter omförhandling.
Följdfråga: är bankens lån gentemot Riksbanken alltid bunden till min egen bindningstid? Tänker att banker borde tycka om förutsägbarhet och att det därför vore konstigt att ha ett rullande kontra bundet lån mot Riksbanken?
Det skapas inte ett unikt lån på riksbanken när du tar ett lån från din privatabank. De privata bankernas skulder gentemot riksbanken och andra privata banker sköts “ihopslaget”.
De privata bankerna betalar alltid den aktuella utlåningsräntan till riksbanken, oavsett hur du har låst ditt lån till din privata bank.
Bra förenkling och gillar att du inledde ditt svar med att det är något felaktigt. Räntemarknaderna måste vara bland de minst förstådda fenomenen som samtidigt har en såpass stor påverkan på folks vardagsliv. Otroligt komplexa, staplade och sammanvävda system som finansierar i stort sett allt i världen.
Förenklat och något felaktigt, men översiktligt:
Banker ger ut lån till privatpersoner och företag. När en bank lånar ut pengar till dig måste de i sin tur låna de pengarna från riksbanken. Styrräntan reglerar storleken på bankernas ränta gentemot riksbanken. Så när du tar ett lån hos en bank kommer storleken på din ränta gentemot banken vara (det banken behöver betala till riksbanken) + (marginalen till banken). Så alltså, när riksbanken höjer styrräntan höjs räntan för alla lån folk har tagit från banker.
Enligt den gamla teorin ska en höjning av styrräntan sänka inflationen genom att göra alla fattigare, och därför sänka efterfrågan på saker i ekonomin, typ.
Tack så mycket för förklarade. Och har jag förståt korekt att om du har ett lån från banken med lått säga 1% ränta så kan banken höja räntan till 2% om styrräntan höjs? Eller är det bara nya lån som får den högre räntan?
Det beror på om man har ett fast lån sen innan höjningen (du har låst dig till en specifik ränta under en specifik period) eller ett helt rörligt lån.
Rörliga påverkas relativt omgående medans det fasta bara ändras efter det löpt ut och behöver förhandlas om.
Tack så myck, allt var ricktigt bra förklarat och jag känner att jag hänger med om vad det betyder och hur det fungera.
Räntor på lån binder man under en viss period, där den lägsta perioden på bolån är 3 månader. Så om du har 1% ränta idag, bundet på 1 år, så kommer du få omförhandla den om 1 år, och om ränteläget då innebär högre räntor så får du då betala högre ränta på lånet efter omförhandling.
Följdfråga: är bankens lån gentemot Riksbanken alltid bunden till min egen bindningstid? Tänker att banker borde tycka om förutsägbarhet och att det därför vore konstigt att ha ett rullande kontra bundet lån mot Riksbanken?
Det skapas inte ett unikt lån på riksbanken när du tar ett lån från din privatabank. De privata bankernas skulder gentemot riksbanken och andra privata banker sköts “ihopslaget”. De privata bankerna betalar alltid den aktuella utlåningsräntan till riksbanken, oavsett hur du har låst ditt lån till din privata bank.
Bra förenkling och gillar att du inledde ditt svar med att det är något felaktigt. Räntemarknaderna måste vara bland de minst förstådda fenomenen som samtidigt har en såpass stor påverkan på folks vardagsliv. Otroligt komplexa, staplade och sammanvävda system som finansierar i stort sett allt i världen.